jag har ett norskt nummer nu, till vilket man kan ringa om lusten att prata med mig tränger sig på som en ovälkommen vårta. eller en välkommen vårta. man kan ringa till mig i alla fall.
nummret är 41340257, med 0047 innan. det är upplagt lite som ett pussel, så man har nånting att se fram emot. eller förakta. vilket som.
nog om allt nu. dags att take it to the bank, man.
" some are born to sweet delight, some are born to the endless night."
/William Blake, en skön snubbe
torsdag, januari 24, 2008
tisdag, januari 15, 2008
abstrakta drömmar från en alternativ verklighet
Rapport från biblioteket, där jag garanterat spenderar en timma varje gång tillfälle ges. En timma är vad som givs. En timma, helt gratis. Tacksamt men inte tillräckligt.
"Vis att du är glad i mej genom att köpa en strumpa till mej." Meningen är från lärare til elev. En elev från ett annat land, en annan kultur, möjligtvis muslim. Hon får lära sig hur man prata norska. Varför vet jag inte. Det enda jag vet är att jag har klarat mig otroligt bra utan den meningen hela mitt liv. Eller? Är den kanske stommen till nordens samhällen? Det kanske är en av de viktigaste meningarna att kunna för att ta konstruktiv plats i dessa regioner. Den berättar ju inte minst hur jävla sjukt vi ser på uppvaktning. Sjukt eller inte så vill jag att någon ger mig en strumpa. En strumpa som säger "jag är glad i dig". Jag skulle kanske spara den i ett litet skrin.
I övrigt är jag anställd på Adecco, världens största bemanningsföretag. Anställningen tillåter plötsliga telefonsamtal där främmande människor hetsar mig till att vakna och skynda till en ny arbetsplats. Anställningen tillåter också lite längre uppdrag, som i mitt fall att sitta i en kassa och höra ljudet av diverse varor som BLIIIIP BLIIIIIIP:ar in en en maskin som räknar ut hur mycket pengar som ska tas och hur mycket pengar som ska ges tillbaka. Det jag som anställd gör är att trycka in några koder. Men det är bara än så länge. Ingen, förutom möjligtvis gud eller någon på Adecco, vet vad nästa uppdrag blir. Det kanske blir som servitör. Det kanske blir i något fattigt jävla kök. Det kan också bli i en helt annan kassa. Allt det där får tiden utvisa. Och adecco. Eller möjligtvis gud.
Än så länge har inte vistelsen burit den sorts frukt jag sökte. Dvs. pengafrukt. Den största prövningen har än så länge varit att klara sig på de futtiga kroner jag haft och att installera mig i ett kollektiv i en främmande stad. Det svåraste är att inte ha en kvinna (av typerna mamma, flickvän eller syster) till vilken man går om man är hungrig, och som följd får något att äta. Plötsligt står jag ensam i ett landskap av främmande köksredskap. Jag känner igen dem. Jag vet att man kombinerar saker som går att köpa i t.ex. affärer med sakerna man kan hitta i köket, gör något jag ännu inte riktigt förstått och sen äter man upp det och tycker att det är gott. Ibland kan man även unna sig något extra, vilket man har i åtanke när man införskaffar sig produkterna för ändamålet (i t.ex. en affär) och går sedan till det så kallade köket och praktiserar de små ritualerna som krävs för att man sedan ska kunna äta och tycka att det är gott. Men övning ger färdighet och en dag, en lycklig dag, kanske jag har förstått hemligheterna bakom det mystiska köket. Det får återigen tiden utvisa.
Tiden utvisar många saker. Förhoppningsvis det man behöver få utvisat för att fortsätta få tiden att utvisa saker. Tiden gör egentligen inte ett skit. Den bara färdas framåt. Fast det kanske den inte alls gör. Det kanske är vi som färdas framåt. Tiden kanske inte ens finns. Den är ju bara ännu ett begrepp på något vi inte riktigt förstår. Skitsamma. Jag är hungrig och sjukt trött på fiskpinnar.
Något som är väldigt aktuellt är att ordna ett norskt telefonkort, vilket gör det möjligt att i alla små intervaller få prata med nära och kära. Om detta kommer det mer. Var tålmodig. Lek lite med ett barn. Klappa det kanske försiktigt på huvudet. Håll det kanske lite i en av de små händerna. Gör vad fan ni vill, sen hörs vi kanske.
Nu ska jag se om jens är här. Han brukar skynda hit från jobbet. Sen är det hem till fiskpinnarna, de tråkiga, avlånga fula jävla fiskpinnarna. Kanske tittar lite på tv. Imorgon ska jag sitta i en kassa.
HA DET BRA
och
PÅ ÅTERSEENDE!
"Vis att du är glad i mej genom att köpa en strumpa till mej." Meningen är från lärare til elev. En elev från ett annat land, en annan kultur, möjligtvis muslim. Hon får lära sig hur man prata norska. Varför vet jag inte. Det enda jag vet är att jag har klarat mig otroligt bra utan den meningen hela mitt liv. Eller? Är den kanske stommen till nordens samhällen? Det kanske är en av de viktigaste meningarna att kunna för att ta konstruktiv plats i dessa regioner. Den berättar ju inte minst hur jävla sjukt vi ser på uppvaktning. Sjukt eller inte så vill jag att någon ger mig en strumpa. En strumpa som säger "jag är glad i dig". Jag skulle kanske spara den i ett litet skrin.
I övrigt är jag anställd på Adecco, världens största bemanningsföretag. Anställningen tillåter plötsliga telefonsamtal där främmande människor hetsar mig till att vakna och skynda till en ny arbetsplats. Anställningen tillåter också lite längre uppdrag, som i mitt fall att sitta i en kassa och höra ljudet av diverse varor som BLIIIIP BLIIIIIIP:ar in en en maskin som räknar ut hur mycket pengar som ska tas och hur mycket pengar som ska ges tillbaka. Det jag som anställd gör är att trycka in några koder. Men det är bara än så länge. Ingen, förutom möjligtvis gud eller någon på Adecco, vet vad nästa uppdrag blir. Det kanske blir som servitör. Det kanske blir i något fattigt jävla kök. Det kan också bli i en helt annan kassa. Allt det där får tiden utvisa. Och adecco. Eller möjligtvis gud.
Än så länge har inte vistelsen burit den sorts frukt jag sökte. Dvs. pengafrukt. Den största prövningen har än så länge varit att klara sig på de futtiga kroner jag haft och att installera mig i ett kollektiv i en främmande stad. Det svåraste är att inte ha en kvinna (av typerna mamma, flickvän eller syster) till vilken man går om man är hungrig, och som följd får något att äta. Plötsligt står jag ensam i ett landskap av främmande köksredskap. Jag känner igen dem. Jag vet att man kombinerar saker som går att köpa i t.ex. affärer med sakerna man kan hitta i köket, gör något jag ännu inte riktigt förstått och sen äter man upp det och tycker att det är gott. Ibland kan man även unna sig något extra, vilket man har i åtanke när man införskaffar sig produkterna för ändamålet (i t.ex. en affär) och går sedan till det så kallade köket och praktiserar de små ritualerna som krävs för att man sedan ska kunna äta och tycka att det är gott. Men övning ger färdighet och en dag, en lycklig dag, kanske jag har förstått hemligheterna bakom det mystiska köket. Det får återigen tiden utvisa.
Tiden utvisar många saker. Förhoppningsvis det man behöver få utvisat för att fortsätta få tiden att utvisa saker. Tiden gör egentligen inte ett skit. Den bara färdas framåt. Fast det kanske den inte alls gör. Det kanske är vi som färdas framåt. Tiden kanske inte ens finns. Den är ju bara ännu ett begrepp på något vi inte riktigt förstår. Skitsamma. Jag är hungrig och sjukt trött på fiskpinnar.
Något som är väldigt aktuellt är att ordna ett norskt telefonkort, vilket gör det möjligt att i alla små intervaller få prata med nära och kära. Om detta kommer det mer. Var tålmodig. Lek lite med ett barn. Klappa det kanske försiktigt på huvudet. Håll det kanske lite i en av de små händerna. Gör vad fan ni vill, sen hörs vi kanske.
Nu ska jag se om jens är här. Han brukar skynda hit från jobbet. Sen är det hem till fiskpinnarna, de tråkiga, avlånga fula jävla fiskpinnarna. Kanske tittar lite på tv. Imorgon ska jag sitta i en kassa.
HA DET BRA
och
PÅ ÅTERSEENDE!
lördag, december 22, 2007
resan utan namn (norge)
Snart åker vi iväg. vi ska bo i ett hus. med andra människor. dom ska få se oss. tillåts titta på oss. där kan finnas en ny vän. där kan finnas främmande skägg. där kan finnas skrämmande växt. ingenting jag vet nånting i förväg om. spännande. jag vet att det finns en tv. någon ska ta med sig en dvdspelare. en annan männsiska, nån annanstans, kanske behöver den mer. men det tar jag ingen hänsyn till. sen får tiden utvisa resten. resan tar sin början den 4:e januari, och kanske aldrig slutar. återigen spännande. mycket är spännande om man bara låter sig känna det. öppnar sig för spänningen. öppnar sig för främlingen. öppnar sig för främmande skägg. jag vet att det finns en tv.
tisdag, november 20, 2007
jasså? är det sant?
" försök komma till en positiv punkt, en optimistikt tankegång och syn på dig själv och livet och sen stanna där! skit i att undra. det går inte att förstå allt. det går inte att känna allt. det går inte alltid att förstå vad man känner. och man känner inte alltid det man förstår. du ser, så invecklat men ändå så simpelt. "
idag har varit dagen för beslut. idag har varit den långsamma dagen då man vaknade upp bakfull liggandes hälften på en stol, och hälften i en säng. nu kvarstår bara att sätta fart på atomerna. en liten partikelskjuts och sen iväg för alltid!
idag har varit dagen för beslut. idag har varit den långsamma dagen då man vaknade upp bakfull liggandes hälften på en stol, och hälften i en säng. nu kvarstår bara att sätta fart på atomerna. en liten partikelskjuts och sen iväg för alltid!
måndag, november 12, 2007
sång
Wikipedia
(Omdirigerad från Sjunga)
En sång är en relativt kort musikalisk komposition avsedd för den mänskliga rösten, med eller utan ackompanjemang av musikinstrument. Sången kan vara avsedd för en enda person, en sångare, men förekommer också i många andra former, som duett, trio, eller för ännu fler röster. Sångtexter är ofta poetiska, med eller utan rim. En sång utan text kallas vokalis. Sånger kan indelas i en rad olika kategorier, se exempel på sångformer nedan.
Sång kan förutom att beteckna en komposition även avse själva aktiviteten då man sjunger, och innefattar då även det tekniska och konstnärliga utförandet. Ifall en stämma omfattar mer än en röst talar man om körsång.
lördag, november 10, 2007
unk
lördagskväll. rummet. sitter i rummet igen. vill, jag vill jag vill. inte vara här. åka iväg, nytt. känna leva skratta. huvud smärtar. irriterad.
idag pratade vi om förr. tiden innan tiden nu. det var trevligt. vi skrattade. ibland måste jag ha hjälp att inte glömma bort mig själv. att inte stänga av. känslor. likgiltig. avstängd. kall som is. sen skratta.
och på morgonen kunde vi skita i allt annat och bara ligga kvar i sängen. alldeles tillräckligt. lyckliga.
idag pratade vi om förr. tiden innan tiden nu. det var trevligt. vi skrattade. ibland måste jag ha hjälp att inte glömma bort mig själv. att inte stänga av. känslor. likgiltig. avstängd. kall som is. sen skratta.
och på morgonen kunde vi skita i allt annat och bara ligga kvar i sängen. alldeles tillräckligt. lyckliga.
torsdag, november 08, 2007
måndag, november 05, 2007
100
Jag vill kanske träffa en kvinna eller nåt. ha en liten romans i en främmande miljö. där det nya är spännande och konstruktivt och kvinnan är en produkt av min egen fantasi. där kanske jag inte skulle bli sårad. jag skulle kunna vara stark och självständig. kvinnan skulle kunna vara en utfyllnad av mitt inre tomrum. när vi träffades skulel det kännas som två borttappade pusselbitar som klickade ihop och bildade en underbar helhet, en sammansat enhet. kvinnan skulle kunna vara min mentala lärare. kvinnan skulle kunna vara jag, tills jag kanske en dag är tillräcklig för att möta en riktig kvinna. en riktigt fin en. som typ ler och är gullig och sånt.
jag vill promenera. jag ska göra det snart. lyssna på musik och vandra lite. kanske glida förbi morsan och se om hon har nån schysst mat. det väsentliga är själva vandrandet med ben kombinerat med lyssnandet av öron. på musik.
idag blir det nog Thom Yorkes "the eraser" eller Robert Plants "mighty rearranger".
Tack för tiden.
jag vill promenera. jag ska göra det snart. lyssna på musik och vandra lite. kanske glida förbi morsan och se om hon har nån schysst mat. det väsentliga är själva vandrandet med ben kombinerat med lyssnandet av öron. på musik.
idag blir det nog Thom Yorkes "the eraser" eller Robert Plants "mighty rearranger".
Tack för tiden.
torsdag, oktober 18, 2007
i vänteläge
Strange days have found us
Strange days have tracked us down
Theyre going to destroy
Our casual joys
We shall go on playing
Or find a new town
Yeah!
Strange eyes fill strange rooms
Voices will signal their tired end
The hostess is grinning
Her guests sleep from sinning
Hear me talk of sin
And you know this is it
Yeah!
Strange days have found us
And through their strange hours
We linger alone
Bodies confused
Memories misused
As we run from the day
To a strange night of stone
/ jim morrison, strange days
Strange days have tracked us down
Theyre going to destroy
Our casual joys
We shall go on playing
Or find a new town
Yeah!
Strange eyes fill strange rooms
Voices will signal their tired end
The hostess is grinning
Her guests sleep from sinning
Hear me talk of sin
And you know this is it
Yeah!
Strange days have found us
And through their strange hours
We linger alone
Bodies confused
Memories misused
As we run from the day
To a strange night of stone
/ jim morrison, strange days
tisdag, oktober 09, 2007
smutstvål. ansiktsmask. och lite, lite barnkör på slutet.
Ingen ser, alla bara tittar. jag blir rabarber i ögat bara jag tänker på det.
idag skulle jag raka min mustasch, så var det bara. bestämt och klart. nu har jag sett fånig ut länge nog, tänkte jag. det räcker ju med att jag är fånig. man skulle faktiskt kunna likna hela min existens vid min mustasch. dom där långa fjunen som likt solblekta daggmaskar söker sig upp ur överläppsmarken. jag ska ju på anställningsintervju om två dagar också. då kan man ju inte kliva in och se ut som en kille med daggmask i överläppsmarken liksom. asså, de e ba sååååååååå fel asså.
jag rakade den inte. mustaschen alltså, jag rakade den inte. den är kvar. den sitter i min ansiktsrabbat. imorgon. då måste det ske. då dödar vi den. eller vi, jag dödar den. jag skulle inte kunna tänka mig att någon skulle vilja raka min mustasch. vi? nej nej nej. jag gör det ensam, anonym för mig själv i det mörka badrummet.
jag duschade idag utan att tvätta håret. nej. nej det gjorde jag inte. jag duschade faktiskt inte alls. man blir ändå inte ren i sinnet. smack på´t bara!
jag rensar mitt eget avlopp. jag rensar mitt egna avlopp. jag rensar avlopp, helt enkelt. skit samma i om det är ditt eller mitt. lägg ingen vikt i det, huvudsaken är att avlopp blir rensade. varför skrev jag smack på´t bara!
igår skrattade jag enormt mycket. det var förlösande. utlösande. källan till skrattet var ett högt aktat kassetband vars innehåll är två fulla ungjävlar som primalskriksimproviserar till gitarr. fast det är bara högt aktat av oss, mig och jens. ja, för att det är vi som primalskriksimproviserar. till gitarr. på kassetbandet. av oss.
utan pastej skulle ingen bli lycklig. stämmer visserligen inte men det får mig att bli glad.
(lite, lite barnkör)
idag skulle jag raka min mustasch, så var det bara. bestämt och klart. nu har jag sett fånig ut länge nog, tänkte jag. det räcker ju med att jag är fånig. man skulle faktiskt kunna likna hela min existens vid min mustasch. dom där långa fjunen som likt solblekta daggmaskar söker sig upp ur överläppsmarken. jag ska ju på anställningsintervju om två dagar också. då kan man ju inte kliva in och se ut som en kille med daggmask i överläppsmarken liksom. asså, de e ba sååååååååå fel asså.
jag rakade den inte. mustaschen alltså, jag rakade den inte. den är kvar. den sitter i min ansiktsrabbat. imorgon. då måste det ske. då dödar vi den. eller vi, jag dödar den. jag skulle inte kunna tänka mig att någon skulle vilja raka min mustasch. vi? nej nej nej. jag gör det ensam, anonym för mig själv i det mörka badrummet.
jag duschade idag utan att tvätta håret. nej. nej det gjorde jag inte. jag duschade faktiskt inte alls. man blir ändå inte ren i sinnet. smack på´t bara!
jag rensar mitt eget avlopp. jag rensar mitt egna avlopp. jag rensar avlopp, helt enkelt. skit samma i om det är ditt eller mitt. lägg ingen vikt i det, huvudsaken är att avlopp blir rensade. varför skrev jag smack på´t bara!
igår skrattade jag enormt mycket. det var förlösande. utlösande. källan till skrattet var ett högt aktat kassetband vars innehåll är två fulla ungjävlar som primalskriksimproviserar till gitarr. fast det är bara högt aktat av oss, mig och jens. ja, för att det är vi som primalskriksimproviserar. till gitarr. på kassetbandet. av oss.
utan pastej skulle ingen bli lycklig. stämmer visserligen inte men det får mig att bli glad.
(lite, lite barnkör)
måndag, oktober 01, 2007
bara. för. att.
jag skriver inte så frekvent. jag har inte så många läsare tror jag. en annan anlednign är att jag är extremt lat. extremt faktiskt. jag väljer bort simpla och triviala saker medvetet individuellt rättfärdigad av tankar som "äh" eller "jag orkar inte" och försöker inte ens finna något fel med det. jag inser att det absolut inte är något som helst fel med det, eftersom fel är något individuellt i sig, såvida det inte påverkar min mentala hälsa. min lycka. vilken lycka? jo, den jag inte har. men varför har du den inte? kanske för att jag är lat.
alla känslor man har är inställningar. känslor är inget annat än intryck och inställnig på det sättet att man själv kan påverka intryck och inställning och på så sätt försätta sig själv i en positiv omgivning genom en slags psykisk positiv övertalning. intrycken måste först gå genom ett mentalt filter och det är där inställnignen kommer in. ett plötsligt intryck går (inte för mig i alla fall) inte att manipulera direkt eftersom att det är just ett plötsligt intryck, och sånt tycker jag att man ska välkomna. tricket verkar ligga i den efterföljande tankeprocessen och assosiationerna som medföljer. skit i att må dåligt, helt enkelt. i alla fall på ett destruktivt sätt. jag kan ibland tycka om att vara nnedstämd, lite ångestfylld. jag får kreativitet av det och det känns mer äkta än några andra känslor jag stött på, men det kan lätt bli för mycket. viss ångest går inte att förinta, den är ständig och den är total och den är där för att stanna, men skit i att låta den ta över. du är du och du kanske har ångest men du är fortfarande du och du råkar ha ångest och då är det ju du och du kan göra vad fan du vill så länge det inte är helt orimligt och till exempel strider mot naturlagarna. skitsamma. jag blev trött och jag är som sagt lat.
nån dag kanske jag gör nånting seriöst, med hjärta och själ. lägger ner tid. försöker. kämpar. oj, vad spännande. det har jag faktiskt aldrig gjort. inte med nånting faktiskt. inte fotboll. inte måleri. inte ens tvspel. jag är bekväm. jag är lat. jag är rastlös. men jag tycker att livet är spännande och det består ändå bara av ögonblick och ögonblick är diffust men för mig någonting med början och slut och det finner jag nån slags tröst i.
amen för fan.
alla känslor man har är inställningar. känslor är inget annat än intryck och inställnig på det sättet att man själv kan påverka intryck och inställning och på så sätt försätta sig själv i en positiv omgivning genom en slags psykisk positiv övertalning. intrycken måste först gå genom ett mentalt filter och det är där inställnignen kommer in. ett plötsligt intryck går (inte för mig i alla fall) inte att manipulera direkt eftersom att det är just ett plötsligt intryck, och sånt tycker jag att man ska välkomna. tricket verkar ligga i den efterföljande tankeprocessen och assosiationerna som medföljer. skit i att må dåligt, helt enkelt. i alla fall på ett destruktivt sätt. jag kan ibland tycka om att vara nnedstämd, lite ångestfylld. jag får kreativitet av det och det känns mer äkta än några andra känslor jag stött på, men det kan lätt bli för mycket. viss ångest går inte att förinta, den är ständig och den är total och den är där för att stanna, men skit i att låta den ta över. du är du och du kanske har ångest men du är fortfarande du och du råkar ha ångest och då är det ju du och du kan göra vad fan du vill så länge det inte är helt orimligt och till exempel strider mot naturlagarna. skitsamma. jag blev trött och jag är som sagt lat.
nån dag kanske jag gör nånting seriöst, med hjärta och själ. lägger ner tid. försöker. kämpar. oj, vad spännande. det har jag faktiskt aldrig gjort. inte med nånting faktiskt. inte fotboll. inte måleri. inte ens tvspel. jag är bekväm. jag är lat. jag är rastlös. men jag tycker att livet är spännande och det består ändå bara av ögonblick och ögonblick är diffust men för mig någonting med början och slut och det finner jag nån slags tröst i.
amen för fan.
söndag, september 23, 2007
Runt en utbränd lägereld
Vårdnadstvist. vätskebrist. lingvist. trist. javisst. sist. ville egentligen bara tipsa om en total sida för alla som vill veta vad ord på svenska heter på engelska. man skulle kunan säga att det är en slags ordlista, fast på internet. http://www.tyda.se/ hej då |
onsdag, september 12, 2007
1. göra något med minneslucka-korten
Meningen med livet är andra varelser! Meningen med människans liv är andra människor! Plus rolig bild.
mittbena på sidan
blinkar till. rycker upp dörren potatis.
konstigt jävla skrivet. förstår inte alls vad det betyder. men det gör ingenting. jag behöver inte förstå. ge hän, säger jag. ge hän, skriver jag. ge hän, tänker jag.
mina malätna filtar blir spännande kläder. han ger mig klartecken och smisk samtidigt och vi fnittrar lika rent som när vi var småflickor. pelikanen skriker och jag hinner inte fylla hela badrummet innan ansiktet svider. spänner musklerna. drar krattan över skattkistan. krattar skattkistan. krattar skatt. krattar kista. spänner kratta skratta kista.
rymmer till rymden. rymmer till rymdrolf och rymdrolfs hundar två, Bixten och Ceasar med c. i rymden kan ingen höra mig svära. i rymden kan ingen se mig räkna. förutom rymdrolf och rymdrolfs hundar två, Blixten och Ceasar med c med c med c som i Ceasar med c. med c. sleuvta!
konstigt jävla skrivet. förstår inte alls vad det betyder. men det gör ingenting. jag behöver inte förstå. ge hän, säger jag. ge hän, skriver jag. ge hän, tänker jag.
mina malätna filtar blir spännande kläder. han ger mig klartecken och smisk samtidigt och vi fnittrar lika rent som när vi var småflickor. pelikanen skriker och jag hinner inte fylla hela badrummet innan ansiktet svider. spänner musklerna. drar krattan över skattkistan. krattar skattkistan. krattar skatt. krattar kista. spänner kratta skratta kista.
rymmer till rymden. rymmer till rymdrolf och rymdrolfs hundar två, Bixten och Ceasar med c. i rymden kan ingen höra mig svära. i rymden kan ingen se mig räkna. förutom rymdrolf och rymdrolfs hundar två, Blixten och Ceasar med c med c med c som i Ceasar med c. med c. sleuvta!
fredag, september 07, 2007
torsdag, september 06, 2007
tankar är mer än ord
torkar bort med trasan. finns inte. den finns inte. sätter på mig stövlarna. av hud. din hud. springer yra varv omkring. i köket kanske. varv efter varv. omkring. ångest börjar växa. all ångest. min ångest och din ångest. så jävla ensamt här. så rädd. liten och rädd. liten i mig själv. och väggarna börjar krympa. rummet blir för litet igen. det finns ingen dörr. men vafan det finns ju ingen dörr. hur i helvete ska man komma ut? det går ju inte. panik. väggarna fortsätter att krympa och det finns ingen dörr. väggarna kan vara ditt skallben som snart kommer mosa hjärnan. för mycket tankar. för många mörka jävla tankar. dom snurrar så fort. jag stirrar på klockan som hunnit växa sig ofantligt stor och tickar nästan sönder mina trumhinnor med visarnas enorma markeringar för stulen, död tid. ser mig själv. jag springer. jag springer i min hall som plötsligt är överdrivet lång och häpnadsväckande smal. jag kommer till köket. jag sticker kniven i hjärtat i ett enda hugg och vrider om. jag gör det om och om igen. hallen, köket, kniven. måste vara den enda utvägen. jag ser det ju så tydligt. du vaknar upp. du vill gråta men du är för skrämd, för ledsen. kanske finns det någon. kanske finns det någon annan än mig. som kanske vågar. som kanske förstår. kanske finns det någon annan än mig. |
onsdag, september 05, 2007
ankomst 14:30
Solen får fritt spelrum idag. molnen tar en paus och låter strålarna lysa upp jordskorpan och det mesta runt omkring. jag blir på lite bättre humör när det är ljust, och speciellt när det är varmt samtidigt. det varma har det blivit lite dåligt med den senaste tiden och snart kommer den där jävla vintern och jävlas. men jag försöker. söka jobb och städa rum står på dagsagendan. kanske får bort den återkommande ångesten. en liten stund i alla fall, försöker jag optimistiskt. duga. att duga, räcka till. |
söndag, augusti 26, 2007
framsida stupoläge! fort!
Farbröder spelar boule. jag tittar på. boule, ett spel med stålklot man ska kasta så nära ett mindre stålklot som möjligt är spelet dom spelar. det går alltså ut på att kasta några stålklot nära ett mindre stålklot om och om igen tills någon utses som vinnare och dom tycker det är roligt. det ska dom dö för, tänker jag och låter samtidigt ögonen scanna över ett porrtidningsomslag som nästlats sig in i tidningshyllans annars så anständiga utbud.
Framför mig väntar evighetens ingentinghet tänker jag plötsligt och styr nästan genast som följd av det in på tankar om ifall ingentinghet är en korrekt börjning enligt dagens vedertagna språkbruk eller inte och fastslår glatt att det skiter jag fullständigt i.
Bestämmer mig för att skratta ikväll. varför inte undrar jag retoriskt, det var ju så kul sist. småglor lite på farbröderna igen, som nu malts ner till kategorin "gubbarjävlar" för att ge utlopp för den lite mörka, morbida sidan. etappvis den här gången, har jag lovat mig själv. kan ändå inte hindra mig och målar upp en för mig festlig bild av hur gubbjävlarna i rent förlustraseri placerar bouleklot i de mest bissara bouleklotsmiljöerna som kan hittas på en mänsklig kropp. ler lite åt ordet bouleklotsmiljö och undrar vad min kropps bouleklotsmiljöer har att erbjuda ett nyfiket bouleklot som tagit sina första stapplande rullningar ut i världen i jakt på den rätta bouleklotsmiljön. plötsligt reser jag mig upp och börjar gå och jag kanske aldrig stannar och det gör mig så jävla rädd.
Framför mig väntar evighetens ingentinghet tänker jag plötsligt och styr nästan genast som följd av det in på tankar om ifall ingentinghet är en korrekt börjning enligt dagens vedertagna språkbruk eller inte och fastslår glatt att det skiter jag fullständigt i.
Bestämmer mig för att skratta ikväll. varför inte undrar jag retoriskt, det var ju så kul sist. småglor lite på farbröderna igen, som nu malts ner till kategorin "gubbarjävlar" för att ge utlopp för den lite mörka, morbida sidan. etappvis den här gången, har jag lovat mig själv. kan ändå inte hindra mig och målar upp en för mig festlig bild av hur gubbjävlarna i rent förlustraseri placerar bouleklot i de mest bissara bouleklotsmiljöerna som kan hittas på en mänsklig kropp. ler lite åt ordet bouleklotsmiljö och undrar vad min kropps bouleklotsmiljöer har att erbjuda ett nyfiket bouleklot som tagit sina första stapplande rullningar ut i världen i jakt på den rätta bouleklotsmiljön. plötsligt reser jag mig upp och börjar gå och jag kanske aldrig stannar och det gör mig så jävla rädd.
lördag, augusti 18, 2007
ordbajs
Fyller munnen med drickyoghurt. tittar kanske på ett litet barn, ett småbarn, som kanske leker och är fri i sinnet. tänker att snart blir du också olycklig och rädd, lilla barn. snart lär du dig. snart blir du tillsagd. kanske klarar du dig undan. kanske blir du stark och självständig. har munnen fullt med drickyoghurt. sväljer när det börjar surna, låtsas jag. drickyoghurt är bättre än alkohol har jag nu konstaterat. impulsköper ett äpple och känner mig nyttigt spontan.
nån helt annan stans blir någon sårad. det kommer tårar. det gråts.
nån helt annan stans blir någon tröstad. det kommer tårar. det gråts.
att knulla är en drift. en drift som blivit omvandlad till bekräftelse, rent nöje eller varför inte ett sätt att tjäna pengar? sätter på mig mina finaste kläder och känner mig ful. skitsamma. jag orkar inte bry mig längre. att vara ful, att vara äcklig, att vara dum i huvudet är den insiktsfulles riktlinje eller den naives välsignelse skriver jag utan några som helst belägg än mina egna. det skiter jag också i. hellre går jag sexlös än att osäkerheten låter mig glida in. det händer. det kommer skam. man kan känna sig smutsig.
ta inte allt på så jävla stort allvar din jävla idiot! det är bara ett råd. jag tänker då fan inte göra det. jag känner inget behov av att passa in i en värld full av skådespel. jag är hellre regissör över mitt eget meningslösa liv.
luktar lite svett. tycker om att lukta svett emellanåt. en förföriskt doft. intressant. jag kanske tvättar bort den, jag kanske tvättar bort den snart.
nån helt annan stans blir någon sårad. det kommer tårar. det gråts.
nån helt annan stans blir någon tröstad. det kommer tårar. det gråts.
att knulla är en drift. en drift som blivit omvandlad till bekräftelse, rent nöje eller varför inte ett sätt att tjäna pengar? sätter på mig mina finaste kläder och känner mig ful. skitsamma. jag orkar inte bry mig längre. att vara ful, att vara äcklig, att vara dum i huvudet är den insiktsfulles riktlinje eller den naives välsignelse skriver jag utan några som helst belägg än mina egna. det skiter jag också i. hellre går jag sexlös än att osäkerheten låter mig glida in. det händer. det kommer skam. man kan känna sig smutsig.
ta inte allt på så jävla stort allvar din jävla idiot! det är bara ett råd. jag tänker då fan inte göra det. jag känner inget behov av att passa in i en värld full av skådespel. jag är hellre regissör över mitt eget meningslösa liv.
luktar lite svett. tycker om att lukta svett emellanåt. en förföriskt doft. intressant. jag kanske tvättar bort den, jag kanske tvättar bort den snart.
funk
Torgny, ett namn som skär sig lite enligt mig. som svider lite i öronen, bränner små små sår. torgny, ett namn att hata. torgny, ett namn att avsky.
annat folk (inte jag) tycker kanske om namnet torgny, eller så tycker dom (andra, inte jag) kanske ingenting alls om det. ponera då att heta torgny. vart huvudet än vänds hör man "torgny" ekandes i all oändlighet. man försöker fly, drar till med smeknamn som "togge" eller "t-ny" men inget hjälper. tills slut blir man sinnessjuk och hamnar på ett hem där folk tar hand om en. matar dig, tvättar dig, ser till att ditt rum är fullt med mjuka kuddar. då skulle det inte vara så kul att heta torgny va? va? nej, just det! för torgny är ett asfult namn.
annars går livet sin sjuka, tragikomiska gång. jag tror och hoppas att jag slutar fastna snart. börjat kolla mig omkring för flyktalternativ. det ser ok ut. jag mår i alla fall bra av att se mig själv åka härifrån. att inte vara kvar här sätter ett blygt, darrande litet leende på min skruttiga mun. att resa istället för att fly. det vill jag.
personlig syn på lakrisal, godis bestående av salmiakpastiller : gott.
annat folk (inte jag) tycker kanske om namnet torgny, eller så tycker dom (andra, inte jag) kanske ingenting alls om det. ponera då att heta torgny. vart huvudet än vänds hör man "torgny" ekandes i all oändlighet. man försöker fly, drar till med smeknamn som "togge" eller "t-ny" men inget hjälper. tills slut blir man sinnessjuk och hamnar på ett hem där folk tar hand om en. matar dig, tvättar dig, ser till att ditt rum är fullt med mjuka kuddar. då skulle det inte vara så kul att heta torgny va? va? nej, just det! för torgny är ett asfult namn.
annars går livet sin sjuka, tragikomiska gång. jag tror och hoppas att jag slutar fastna snart. börjat kolla mig omkring för flyktalternativ. det ser ok ut. jag mår i alla fall bra av att se mig själv åka härifrån. att inte vara kvar här sätter ett blygt, darrande litet leende på min skruttiga mun. att resa istället för att fly. det vill jag.
personlig syn på lakrisal, godis bestående av salmiakpastiller : gott.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)