bara. för. att.

jag skriver inte så frekvent. jag har inte så många läsare tror jag. en annan anlednign är att jag är extremt lat. extremt faktiskt. jag väljer bort simpla och triviala saker medvetet individuellt rättfärdigad av tankar som "äh" eller "jag orkar inte" och försöker inte ens finna något fel med det. jag inser att det absolut inte är något som helst fel med det, eftersom fel är något individuellt i sig, såvida det inte påverkar min mentala hälsa. min lycka. vilken lycka? jo, den jag inte har. men varför har du den inte? kanske för att jag är lat.

alla känslor man har är inställningar. känslor är inget annat än intryck och inställnig på det sättet att man själv kan påverka intryck och inställning och på så sätt försätta sig själv i en positiv omgivning genom en slags psykisk positiv övertalning. intrycken måste först gå genom ett mentalt filter och det är där inställnignen kommer in. ett plötsligt intryck går (inte för mig i alla fall) inte att manipulera direkt eftersom att det är just ett plötsligt intryck, och sånt tycker jag att man ska välkomna. tricket verkar ligga i den efterföljande tankeprocessen och assosiationerna som medföljer. skit i att må dåligt, helt enkelt. i alla fall på ett destruktivt sätt. jag kan ibland tycka om att vara nnedstämd, lite ångestfylld. jag får kreativitet av det och det känns mer äkta än några andra känslor jag stött på, men det kan lätt bli för mycket. viss ångest går inte att förinta, den är ständig och den är total och den är där för att stanna, men skit i att låta den ta över. du är du och du kanske har ångest men du är fortfarande du och du råkar ha ångest och då är det ju du och du kan göra vad fan du vill så länge det inte är helt orimligt och till exempel strider mot naturlagarna. skitsamma. jag blev trött och jag är som sagt lat.

nån dag kanske jag gör nånting seriöst, med hjärta och själ. lägger ner tid. försöker. kämpar. oj, vad spännande. det har jag faktiskt aldrig gjort. inte med nånting faktiskt. inte fotboll. inte måleri. inte ens tvspel. jag är bekväm. jag är lat. jag är rastlös. men jag tycker att livet är spännande och det består ändå bara av ögonblick och ögonblick är diffust men för mig någonting med början och slut och det finner jag nån slags tröst i.

amen för fan.