måndag, juli 06, 2009

jag tänkte: vad nu?

Det vita köttet förföljer mig. Stannar alltid utanför, viskar mitt namn.
"frestelse" viskar det. jag heter det inte, och det är mitt namn.
sen dör vi båda två, lite men för alltid.

2 kommentarer:

Anonym sa...

jag läser din blogg och blir förvirrad och nyfiken. fortsätt gärna.

Adde sa...

testa.
Vad menar du?
Jag menar testa.
Jaha.