visa framfötter, gömma bakfötter

för länge sedan, långt innan jesus blivit påhittad, satt där en man vid ett dike. han vägrade att inse sina egna begränsningar och hade av den anledningen blivit vän med ett lejon. där satt de båda, diskuterandes i form av grymtljud och andra slags primitiva läten. plötsligt reste sig mannen hastigt, vilket triggade nedärvda jaktinstinkter hos lejonet som också handlade därefter
. på bara några sekunder (som är en tidskategorisering som inte var uppfunnen än,utan istället mättes i grymtljud och andra primitiva läten) hade lejonet avlägsnat både skin och nerver från mannen buk och fick sig ett ordentligt skrovmål. att vara lejon, tänkte han, är ju ganska schysst ändå.

gått i berg, har jag gjort. bland annat.

äh. jag har ingen inspiration till det här. skulle vilja göra musik. och rita. och skriva, givetvis. men kanske inte just blogg. nejnej, kanske istället något av värde, något med substans.
ja, bara att skrida, skrida till verket. åh vad jag ska skrida. jag ska skrida som det aldrig skridits förr. skrida på dagarna, skrida på kvällarna. skrida hit och skrida dit. men framförallt ska jag skrida till verket.