Men va fan?! Jag väljer inget annat uttryck till min hemska reaktion. jag sitter här igen, uppe hela nätterna. nu när jag äntligen kommit igång. jobbat hårt som fan. fått styrka. kraft. men likt fan är det första jag gör sätta mig ochdricka alkohol och vända på dygnen. direkt. nej, inte ger jag mig själv nån tid att njuta av det lilla bra jag lyckats med. nej nej. det ska förstöras omgående! begrips?
det finsn inget hopp. jo, men jag börjar sakta förstå att det är såhär jag måste leva. på nätterna. slappt. sakta. med alkohol. eller nåt. ett tag i alla fall. några år. tilsl jag blir vuxen. på det där sättet. på riktigt. jag är ju aktiv nu, klockan fem på morgonen. då jävlar!
jag har stört mig sen den förtsa raden att det var nåt jag skulle skriva som jag glömde bort. usch. jag glömmer saker. så är det bara. begrips?!
fan jag är ju full. kanske dags att sova snart. snart. ska bara. äh. varför? ej gidd ikke.
2 kommentarer:
hörru, du vet..eh, jag är likadan. om nån vecka börjar skola, och jag börjar med den. jag hatar redan storbritannien, england, rochester. men jag skiter i allt så länge skolan är bra. till och med rochesterborna hatar rochester. det blir ett nytt söderköping för mig. tur att det ligger vid london. jag kallade britter för feta, då blev en fet brittiska arg. tur att det var på internet, då kan man inte slåss. bli slagen.
du är en skogens man. en karlakarl, råg i ryggen och sand i stjärten. en skogens man, med timmerstock över flanellklädd axel och gröt i magen och håriga armar och jeans och yxa. du som är en skogens man kanske kan berätta för andra om skogen? du kan ju för fan inte göra anspråk på hela skogen din skitstövel?!
Skicka en kommentar