flisor

ett vägval. jag vet inte. jag antar att jag befinner mig i någon slags övergångsperiod i livet. jag både bävar för och hoppas att det är så. men jag vet inte. men ddet verkar vara ett vacum. ett tomrum. en del i mitt liv som, om jag inte kämpar, sträcker sig starkare än år jag har att leva. men jag tycker inte speciellt illa om det. jag vill bara kunna vara oberoende. leve spontant. leva i nuet.- men det, min kära vän, är en konst väldigt få förunnat. om ens någon. att inte tänka på framtid och bara jämföra med dåtid. det i stort omöjligt. jag knullar inte djur.

det är så mycket jag vill göra och inte gör. varför? jag hittar alltid något. dkänner mig tillbakahålld. fast av egen vil´ja, och samtidigt mot egen vilja. men jag förstår inte varför jag inte gör det jag vegentligen vill och slutar göra det jag egentligen inte vill (borde). jo, jag fattar det egentligen. det är enkelt, men ändå så komplicerat. man tar genvägar. är feg. gör det som är närmast. fy fan. jag gör det i alla fall. äkta styrka ligger fan i att inte göra så. att leva i nuet. verkligen leva i nuet. och ja, jag är full. men jag knullar inte djur.