jag är sjuk nu. det blir fel, fel i huvudet.

Jag sitter här, här i Malmö. Det är en stad och samtidigt en del av något som kallas "skåne". Jag skulle vara bakfull om det inte var för det faktum att jag fortfarande är lite full. Det dracks flädervin. ett glas blev fler. ett glas var aldrig troligt. ett glas är aldrig roligt.

fort! springa fram till henne och pressa ansiktet mot hennes svallande fett, hennes oförmåga att sluta äta. komma nära det. gnida, snutta. kanske slicka lite på det. tungan vibrerar, sträcker den sakta framåt. snart är fettet på den. snart nuddas dom och allt blir dåligt.

"humanoria & samhälle" står det på en lapp ovanför datorn. dom skulle bara veta vem som sitter vid den, tänker jag. jag gläds åt min egen anonymitet. främlingar vet inte att jag är trasig inombords, dom kan bara spekulera. främlingar går att lura. främlingar är horor man ännu inte betalat för.
sluta.
sleuvta.

röka skepp, äta tårar. tankarna blir en pöl som man lägger sig i och försöker hjälplöst plaska. snart kommer dom och flyttar på mig. jag ser det i deras ögon.

lugn. jag är bara lite full och allvarligt sinnessjuk.